Nu är första temat avklarat!

Vi har tagit upp:

- Hur man sorterar
- Hur saker återvinns 
- Hur komposten fungerar
- Varför man ska sopsortera

Hoppas att ni har lärt er något! Imorgon är det dags för ett nytt tema..

Under detta tema så åkte vi och gjorde en intervju med Fredrik Andersson som arbetar på Målserums avfallsanläggning.

 

Hej Fredrik! Hur länge har du jobbat här?

-          Jag har jobbat här i 15 år. Jag började som maskinist och har sedan jobbat mig uppåt.

Vad har du för arbetsuppgifter?

-          Jag väger bilar och kontrollerar material.

Hur många anställda är ni?

-          Vi är 9 stycken som jobbar här, och en arbetar halvtid.

Hur många återvinningsstationer finns det i Västerviks kommun?

-          Det finns fyra stycken förutom Målserums avfallsanläggning. De ligger i Gamleby, Ankarsrum, Överum och Loftahammar.

Är Västerviks kommun en av de kommunerna som slår ihop hård och mjukplast?

-          Ja.

Varför gör ni det?

-          Just nu så gör vi det för att testa om det fungerar bra.

Är det många som sorterar fel?

-          Det finns vissa som inte sorterar rätt.

Vad gör ni åt det?

-          Vi låter bli att hämta deras tunnor.

 

Förutom att svara på våra frågor så fick vi också en guidad tur på avfallsanläggningen av Fredrik. Det var väldigt tydligt vad som skulle vara vart.

Farligt avfall

Kompost hög

 

Tack så mycket Fredrik för att vi fick komma och intervjua dig!

Det finns många olika anledningar till att man ska vara noga med återvinningen. För det första så sparar man på jordens resurser när man kan använda material flera gånger, för det andra så är det ju faktiskt ett brott att inte sköta det ordentligt och för det tredje så kan det också vara farligt att inte återvinna på rätt sätt.

 

Om farligt avfall slängs i soppåsen så kan de farliga ämnena spridas i naturen. Kvicksilver, som finns i termometrar, vissa batterier med mera, kan orsaka skador på det centrala nervsystemet och njurarna. Endast en tesked kvicksilver räcker för att förgifta en hel medelstor svensk sjö .I lösningsmedel och kemikalier så kan det finnas cancerframkallande ämnen och ämnen som påverkar ens förmåga att kunna få barn. Många ämnen är också brandfarliga och kan explodera om de förvaras för varmt.

 

Är du osäker på vad som räknas som farligt avfall och hur det ska sorteras? Läs mer här: http://projektmiljoblogg.blogg.se/2009/november/hur-man-sorterar-del-2-farligt-avfall.html#comment

 

www.sopor.nu (2009) Ämnen som kan finnas i soporna

http://www.sopor.nu/kemikalieretc.aspx Hämtat 16/11-09

Det är inte bara vi konsumenter som är skyldiga att återvinna och ta hand om miljön. Även de som producerar varor har ett ansvar. Lagen om producentansvar bygger på principen ”Polluter Pays Principle” och ingår i Miljöbalken. Lagen innebär att den som belastar miljön på ett negativt sätt är skyldig att betala tillbaka för det.

Lagen om producentansvar innebär i princip att alla företag som importerar, säljer eller tillverkar förpackningar, förpackade varor eller tidningar har en skyldighet att se till att de samlas in och återvinns. Men den innebär också att även vi konsumenter har ett ansvar att se till att förpackningarna hamnar rätt.

Källa: FTIAB (2009) Producentansvar

http://www.ftiab.se/omfti/producentansvar.4.405877db1168b3d892a8000850.html

Hämtat 16/11-09

Att vara snäll mot miljön är inte alltid roligt. Sopsortering kan ta tid och även lättsorterat skräp kommer inte alltid rätt. När närmaste papperskorg är långt borta blir det ofta så att skräpet hamnar direkt på marken istället.. Det är lätt hänt och kanske inte verkar som en stor grej, men det är faktiskt olagligt!

 

Miljöbalken är en del av Sveriges lagar och i den står det bland annat:

 

”Ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till.”

15 kapitlet, paragraf 30

 

”Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år.”

29 kapitlet, paragraf 7

 

Källa: Håll Sverige Rent (2009) Vad säger lagen?

http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=1097 hämtat 16/11-09

• Från 1998 till 2007 så har mängden hushållsavfall ökat med 23.8 %.

• Från 1998 till 2007 så har mängden deponering (avfall som slängs på soptipp) minskat med 81,7 %.

• Mängden deponering har till och med minskat med 25 % från 2007 till 2008

• År 2008 så återvinns 97 % av hushållsavfallet och 3 % deponeras.

Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna slår ut miljövinsten med att återvinna.

I en regeringsstudie (”Resurs och retur”, SOU 2001:102) konstaterade man att det är miljömässigt bra att återvinna förpackningar och tidningar. Förlusten i energi och miljöbelastningen som orsakas av de extra transporterna vägs upp av miljövinsten.

 

Källa:      FTIAB (2009) myter om återvinningen www.ftiab.se/hushall/faktamyter/myter.4.405877db1168b3d892a80001405.html hämtat 11/11-09

Energiåtgången för att diska ur förpackningarna slår ut miljövinsten med att återvinna.

Det är inte sant. Det går inte åt så mycket energi att skölja ur en förpackning. Men man ska kanske undvika att slösa. Du behöver t.ex. inte tvätta ur de flesta förpackningarna under rinnande varmvatten.

Varmkompost

En varmkompost är isolerad och i vissa delar av den kan det vara upp till 60-70 grader. Skadliga svampar och bakterier dör vid så höga temperaturer. Trots värmen blir ytterkanterna ofta svala och den måste luftas ofta. Nedbrytningsprocessen i en varmkomposts behöver mer syre än en trädgårdskompost men den går också fortare.

Ett problem kan vara att den snabba processen ökar risken för lakvatten. Om den nedgrävd några decimeter och är ventilerad i botten så minskar risken.

 

Trädgårdskompost

Trädgårdskomposten är öppen och används till trädgårdsavfall. Det är förbjudet enligt kommunen att ha hushållsavfall i denna. Nackdelen är att processen avstannar på vintern. Den kan lätt torka eftersom vattnet rinner ner i marken och behöver därför vattnas med vissa mellanrum.

 

Maskkompost

En maskkompost ska placeras där det alltid är ungefär 10 grader. Dyngmasken är den vanligaste i en maskkompost och tack vare den har den här komposttypen högre näringsvärde än de andra. Man säga att ungefär 1000 maskar är en bra start och de fördubblas per månad. De anpassar sitt antal efter yta och blir därför aldrig för många.

I en maskkompost måste avfallet vara finare fördelat för fullständig nedbrytning och den kan gärna vara lite blötare. Tack vare maskarna varvas syre och vatten.

 

Vad ska man nu göra med jorden man får från sin kompost? Om du blandar den med tre delar jord eller torv blir den bra till grönsakslandet, rabatten eller som odlingsjord. Om du istället blandar en del kompostjord och fem delar vanlig jord så passar den bättre till krukväxter, balkonglådor och växthus.

 

Om du inte känner behov av jorden och vill därför inte ha en kompost, så tänk på att du istället kan sälja jorden och känna pengar på din kompost!

 

 

Källa: Lilla kompostboken

När man hör ordet kompost så tänker nog många på en illaluktande låda på baksidan av huset, alltså något negativt. De som tror så har fel. En kompost är bra på många olika sätt, till exempel kan man lära sig av den (naturens kretslopp) och är dessutom bra för miljön. Om komposten luktar illa så betyder det att något är fel och det är ett av problemen som jag nu kommer ta upp.

 

Till att börja med måste man veta att för att en kompost ska fungera behövs syre, vatten, energi och värme. Det är när det är obalans mellan dessa fyra som problem uppstår. De förstnämnda ska ta upp ungefär en tredjedel av komposten vardera.

 

 Myror i komposten

Om du har fått myror i komposten så betyder det att innehållet är för torrt. Vad du ska göra är att vattna komposten, men gör det försiktigt och lite åt gången. Annars kan komposter istället bli för blöt eller så kan det överflödiga vattnet rinna rakt igenom och ta med sig näringsämnen.

 

Blöt kompost

Om nu komposten blev för blöt antingen för att du vattnade den eller för att förmultningsprocessen har gått för fort (detta sker vid för hög värme) så kan komposten drabbas av syrebrist. Om du har ett lock på komposten – öppna det. Strömaterial, som till exempel sågspån eller finfördelat tidningspapper, hjälper till att suga upp fukten. Innehållet ska kännas ungefär som en urkramad tvättsvamp.

 

Komposten luktar ruttet

Så var vi tillbaka på lukten. Om detta händer så vill du nog gärna stänga komposten för att hålla lukten kvar därinne, men det kommer inte att hjälpa. Det du ska göra är raka motsatsen. Lukten uppstår vid syrebrist och du ska då lufta komposten. Det kan också hjälpa att blanda i lite strömaterial.

 

Komposten luktar ammoniak

Även om detta händer ska du lufta komposten. Det som behövs för att lukten ska försvinna är kolrika material som till exempel torra löv, halm och tidningspapper, men kom ihåg att finriva det.

 

Flugor i komposten

Detta är ett vanligt förekommande problem. Flugor är bland det svåraste att stänga ute men vad som kan vara bra att veta är att de trivs i kväverikt avfall som inte är täckt. Man kan undervika flugorna genom ett lager med jord eller tidningspapper. Det kan fortfarande ta några dagar innan flugorna försvinner.

 

Komposten är för kall

En kompost kan ibland bli för kall eller till och med frysa. För att tina upp den kan man tillfälligt lägga i några flaskor med varmt vatten. För att sedan undervika att det kyls ner igen ska man dagligen lägga i nytt avfall och lufta ordentligt.’

 

Källa: ”Såhär rättas problemen till” (artikel)

 

Vi har gått igenom vilka sopor som ska slängas var och även vad som händer med dem därefter. Men det finns några saker som vi inte nämnt och som inte alls ska sorteras som vad man kanske tror.

 

CD-skivor – Har du lyssnat sönder en skiva, nött ut ett tv-spel eller kanske misslyckats med att bränna ut några låtar? Ja, då är det bara att kasta den nu värdelösa skivan i soporna. CD-skivor sorteras som hushållsavfall, men har du många så lämna då in dem till återvinningscentralen. Samma sak gäller för fodralen.

 

Cigarettändare – När den tom så åker även den i hushållssoporna trots att den består av både plast och metall. Om man av någon anledning vill slänga sin tändare när det fortfarande är vätska kvar i så är det farligt avfall och ska där med lämnas till återvinningscentralen.

 

Diskborste – Som oftast består av plast åker i soppåsen den med.

 

Julgran – Kanske är det redan nu dags att tänka på vad man ska göra med granen när man är klar med den? Den ska sorteras som grovavfall men innan du gör dig av med den så kolla efter en uppsamlingsplats. Det annonseras av din kommun.

 

Kuvert – Vart du ska göra av kuverten som du får pengarna i till jul kan också vara bra att veta. De sorteras faktiskt inte som papper utan som hushållsavfall.

 

Marschall – När marschallerna som står utan för huset på julafton slocknat för gott ska de sorteras som metall.

 

Pass – Nu i vintertid kanske du ska åka utomlands och har skaffat dig ett nytt pass. Men vad ska göras med det förra? Kan vara kul att ha kvar som minne, men när du tröttnat så åker det i soppåsen.

 

Termometer – Termometrar är fyllda med kvicksilver eller andra farliga ämnen och ska sorteras därefter (farligt avfall).

 

Rullator – Vet du inte var du ska göra av din gamla rullator? Lämna tillbaka den till hjälpmedelcentralen, så blir de glada, eller lämna den till återvinningscentralen.

 

Källa: Mikael Persson, Bodil Sjöström och Per Johnsson , 2007, Klimatsmart, Alfabeta bokförlag AB 

 

Till farligt avfall räknas bland annat batterier, lysrör, elektroniskt avfall och syror. Det första man gör i återvinningsprocessen är att identifiera vad för slags farligt avfall det handlar om. Sedan transporteras avfallet till sitt rätta återvinningsställe.
Det farliga avfallet behandlas på olika sätt beroende på vad det är för ämnen. Termisk behandling innebär att man behandlar ämnet med värme och kan på så sätt återvinna vissa ämnen. Vid biologisk behandling så bryts organiska föreningar ned av levande mikroorganismer. Vissa ämnen återvinner man inte alls. De ska antagligen senare hamna i slutförvaring under jord, för att få ut de farliga ämnena ur kretsloppet.



Källa: www.sopor.nu

Till grovsopor räknas många olika saker, till exempel fönster, trä, metallskrot, jord, sten, tegel, möbler, kläder, dammsugare, vitvaror.. Listan kan göras lång.

Grovsoporna lämnas på återvinningscentralen. Det mesta av det som lämnas där kan återvinnas. Trä skickas till värmeverk där det förbränns och blir till energi. Jord, sten, tegel och betong krossas och används till bland annat bottenmaterial när man bygger nya vägar och parkeringsplatser.

 

Ungefär hälften av vårt hushållsavfall går till förbränning och blir energi. Soporna töms först i en bunker, sedan använder man en stor gripklo för att föra över dem till förbränningsugnen. Där bränns soporna i en temperatur på minst 850 grader. Rökgaserna som bildas leds vidare och värmer upp vatten som blir till el eller fjärrvärme. Innan rökgaserna når skorstenen så renas de från olika föroreningar som stoft, väteklorid och svaveloxider.



Källa: www.sopor.nu

Hårdplast och mjukplast slängs ofta tillsammans. De sorteras senare med hjälp av luft, man blåser och suger bort mjukplasten. Sedan sorteras plasten efter plastsort för att olika plaster har olika kemiska sammansättningar. Ibland sorteras de också efter färg. Efter det så skickas de vidare till företag som gör nya plastprodukter.

Hårda förpackningar blir bland annat till regranulat, en råvara som kan användas till många olika plastprodukter. Mjuka förpackningar från 2/3 av Sveriges kommuner blir till exempel sopsäckar och bärkassar, resten används som bränsle i cementindustrin.

 

Pantade PET-flaskor och burkar skickas till Returpack. Där sorteras och räknas de, sedan packas de i stora balar för att skickas till återvinning. Burkarna skickas till ett smältverk där man värmer bort dryckesrester och tryckfärg. Aluminiumet som burken består av smälts sedan ner och blir till aluminiumplåtar. Plåtarna skickas iväg till företag som gör nya burkar.

PET-flaskor skickas till Cleanaway, som ligger vägg i vägg med returpack. Jättebra att flaskorna inte behöver fraktas så långt, då blir det ju mindre utsläpp! Plasten rengörs och smälts ner till små flingor. Av dem tillverkas preforms, som är provrörsliknande rör, som sedan transporteras till bryggerierna där man blåser upp dem till önskad storlek.



Källor: www.sopor.nu , www.returpack.se

Glas hämtas ofta i lastbilar med tvådelat flak för att förhindra att det sorterade glaset blandas igen. Glaset samlas i ett mellanlager och sedan körs det vidare till Hammar utanför Askersund där all glasåtervinning sker.

Där sorteras glaset först för hand och alla större saker som är felsorterade tas bort, till exempel föremål av plast eller metall. Mindre saker tas sedan bort med hjälp av olika maskiner som metalldetektorer, vakuumsugare och magneter. Det färgade glaset delas upp i grönt och brunt med hjälp av fototeknik.

Glaset krossas och sedan använder man det till nya glasprodukter. Cirka 1/3 av glaset blir glasull (ett isoleringsmaterial) och resten blir till nya glasförpackningar.

 

När det gäller metall så sorterar man först bort felsorterat material. Sedan använder man en magnet för att skilja stålförpackningar från aluminiumförpackningar, då stål är magnetiskt men inte aluminium. De två metallsorterna pressas till stora balar som transporteras till ett smältverk. Det mesta stålet skickas till Smedjebacken i Dalarna där det blir nya förpackningar, stålstänger och detaljer till byggnads- och fordonsindustrin. Aluminium transporteras till bland annat Stena Aluminium. Där blir det aluminiumtackor som sedan blir till nya produkter.



Källa: www.sopor.nu

Nu vet vi hur man ska sortera olika sopor, men vad händer egentligen med soporna efter att vi har sorterat dem? Hur går återvinningsprocessen till och vilka nya produkter bildas av våra sopor?

Pappersförpackningar sorteras först på en sorteringsanläggning där man plockar bort felsorterat material. Pappret pressas till balar som väger cirka 500 kg styck och balarna transporteras till ett pappersbruk. Den största delen av Sveriges pappersförpackningar återvinns på Fiskeby Board eller Örebro Kartongbruk.
Kvaliteten kontrolleras med borrprover från slumpvis utvalda balar och sorteringsanläggningen får betalt beroende på hur välsorterat pappret är. Pappersförpackningarna löses upp i en tunna som roterar och då sönderdelas förpackningarna till pappersfibrer. Fibrerna sorteras och man tar bort utslitna pappersfibrer och övrigt material (t.ex plast i mjölkpaketen). Fibrerna blir till kartong som skickas till företag som tillverkar nya förpackningar.

När det gäller tidningar så sorterar man först bort felsorterat material för hand. Pappret skickas till ett pappersbruk. Där tar man bort trycksvärtan, löser upp pappret och gör det till ny pappersmassa. Av pappersmassan gör man nytt papper som används till nya tidningar, men också till hushålls- och toalettpapper.



Källa: www.sopor.nu

1. Det är bra att rensa ur, skölja och torka förpackningarna innan du återvinner dem. De har en lång väg att åka så om de innehåller färg eller matrester så kan det bli rätt så ofräscht på vägen. Tänk på att vara sparsam med varmvattnet. Påståendet att det skulle gå åt mer energi att skölja ur ett mjölkpaket än man vinner på att återvinna det är en myt, men man vill ju ändå inte slösa.

2. Dela upp de olika materialen. Skruva t.ex. av metallocket på glasburken och sortera dem i respektive kategori. Det är bra att skilja materialen åt i största möjliga mån men om det inte går så sorterar man efter det viktmässigt dominerande materialet. Men du behöver inte stå och pilla bort metallringar på glasflaskor eller knipsa bort häftklämmor från alla tidningar. Sådant tar de hand om i återvinningsprocessen.

3. Platta till. Spara plats genom att platta till papper, kartong, lägga små förpackningar inuti stora o.s.v. Låt däremot plast och metallförpackningar vara som de är.

4. Sortera. Du kan antingen sortera hemma eller lägga allt som går att återvinna i samma kasse och sortera det på återvinningsstationen.

Källa: www.ftiab.se

 

Grovsopor
Här ska du slänga: stekpannor, verktyg utan batterier eller sladd, möbler.

Matavfall
Vissa kommuner har särskild återvinning för matavfall. Annars kan man själv återvinna matavfall i en kompost. I en kompost kan också trägårdsavfall återvinnas. Om trägårdsavfallet är för stort kan man oftast återvinna det på återvinningsstationen.

Användbara saker
Glöm inte att du också kan lämna användbara prylar och kläder till secondhand och välgörenhet.


Källa: www.sopor.nu

Batterier

Här ska du slänga: lösa batterier. Lämnas i en batteriholk.

Här ska du inte slänga: bilbatterier ska lämnas till de som säljer bilbatterier eller vid särskild plats på din återvinningsstation. Produkter med inbyggt batteri ska sorteras som elavfall.

Elavfall

Här ska du slänga: allt elektroniskt som haft sladd eller batterier. Även glödlampor och lysrör lämnas här. Kommunerna kan ofta hämta stort elavfall som t.ex. kylskåp och frys mot en avgift.

Kemikalier

Här ska du slänga: bekämpningsmedel, spillolja, lösningsmedel, starka rengörningsmedel. Kemikalier ska slängas i sina originalförpackningar. Förpackningarna som innehållit kemikalier ska sorteras bland farligt avfall, även om de är tomma och torra. Kvicksilvertermometrar ska också sorteras som farligt avfall.

Läkemedel

Här ska du slänga: självklart alla förmer av läkemedel. De flesta apoteken kan ta emot ditt läkemedelsavfall.

Målarfärg, lim och lack

Här ska du slänga: färg, lim, lack, impregneringsmedel, sprayflaskor, nagellack. Även förpackningar med rester i ska sorteras här. Om förpackningarna är urskrapade och torra kan de sorteras som respektive förpackningssort.

Källa: www.sopor.nu

Nu tycker jag att det är dags att ta reda på hur du ska sortera dina sopor.

Det finns mååånga olika kategorier som soporna sorteras i. Om du inte vill ha så många olika lådor eller påsar att sortera i hemma så kan du ju lägga allt i samma påse och sortera dem när du väl kommit till återvinningsstationen.

Soporna delas främst in i tre olika stora kategorier: Förpackningar & tidningar, farligt avfall och andra sopor. Sedan har dessa lite olika underkategorier. Här under har jag skrivit en lista över dem och vad som ska slängas vart.

Pappersförpackningar
Här ska du slänga: Pastapaket, cornflakespaket, mjölkpaket, juicepaket, bärkassar av papper, sockerpåsar, presentpapper, wellpapp.
Här ska du inte slänga: kuvert, tidningar, skrivpapper, reklamblad.

Tidningar och returförpackningar
Här ska du slänga: Dags- och veckotidningar, reklam, kataloger, skriv- och ritpapper.
Här ska du inte slänga: Kuvert, post-itlappar, vykort.

Metallförpackningar
Här ska du slänga: Konservburkar, tuber, kapsyler, lock, värmeljushållare, aluminiumfolie.
Här ska du inte slänga: Förpackningar som innehåller rester av farligt avfall, stekpannor, metallskrot, elektronik, pantburkar.

Glasförpackningar
Här ska du slänga: Flaskor och burkar av glas. Färgat och ofärgat glas sorteras för sig på återvinningsstationen.
Här ska du inte slänga: Pantflaskor, porslin, keramik, glödlampor.

Plastförpackningar
Det finns både hårda och mjuka plastförpackningar. Förr så sorterades de för sig men sedan november 2008 så har 193 kommuner i Sverige bestämt att de ska sorteras ihop.

Hårda
Här ska du slänga: Burkar, dunkar, flaskor, små hinkar.
Här ska du inte slänga: pantflaskor och andra produkter som inte är förpackningar, t.ex. plastleksaker.

 Mjuka
Här ska du slänga: kassar, påsar, plasttuber, frigolit, vissa innerpåsar av plast
Här ska du inte slänga: mappar och plastfickor, avfallspåsar (hundbajspåsar, svarta sopsäckar).

Källa: www.ftiab.se , www.sopor.nu